Pembroke.

I måndags hivade vi ankaret med destination Margate Road, ankarplatsen utanför London.
Påväg in i Engelska Kanalen fick vi ny destination, Pembroke i Wales. 180 graders gir o sen
var vi på väg dit. En last med Bensin har vi nu och är på väg till Amsterdam.

Det blev ingen vetting i Bordeaux, men nu har vi fått konfirmerat att det blir i Amsterdam.
Så det är lite förberedelser för det, allt ska vara rent o snyggt och alla saker iordning.

Jag bakade häromdan, det blev en kladdkaka. Den blev helt perfekt!
Befälseleven, Kalle, blev helt till sig. Han blev som Gollum i Sagan om Ringen.
Han tog hela formen och sprang iväg. Ensam i ett litet hörn med fradga i mungiporna
satt han och skydda den med sitt liv. - My precious, sade han samtidigt som han förbannade
alla som skulle försöka ta sig en bit. Men jag fick övertala han om att den var till alla.
Han fick receptet, det blev han nöjd med.

Jag har lyckats slarva bort en såndär typ kudde till mina in-ear hörlurar.
Får försöka ta mig iland i Amsterdam o köpa de, en mp3 kan göra mycket
när man är ensam ute o jobbar.

Det var allt för denna gången, over and out!

Biscaya, igen.

Vår lossning i Bordeaux gick bra. Men förtöjningarna går ju att diskutera.
Första kajen var helt okej, två extra trossar i var ände på båten.
Men då vi hade tre olika laster kunde vi inte lossa allt på samma kaj.
Förhalning då. Vi får ombord två båtsmän. Förstår ganska snabbt att
han som kom till fören är kass på engelska. Lotsen lyckas förklara för
skepparen som i sin tur fick förklara för oss att vi bara skulle ha iland två trossar,
resten skulle vara dem ökända vajrarna. Han försöker förklara för oss
att vi måste ta bort trossar från spelen så att vi kan köra upp vajrarna.
Ingen förstår, men jag anade att han menade så. Frågade självklart om det var så,
men han verkade inte fatta ett smack. Jag kunde lika gärna sagt hela texten till
Det var en kyckling som hette Gullefjun, hade väll gett samma resultat.
Men till slut så lyckas vi komma överens om att trossarna ska bort.
Vi fiskar upp fyra vajrar. Segt, tungt och farligt var det.

Dagen efter vi anlände passade jag och eleven på att ta oss en cykeltur.
Vi passerade ett antal vingårdar innan vi kommer till första byn,
St. Louis De Monferrand. Det enda som var öppet där var en
kombinerad pressbyrå och bar. Så vi fortsatte.
Efter ett tag kom vi fram till nästa by, Bassens.
Den såg lite med civiliserad ut, men lik förbannat hittar vi
ingen vanlig mataffär. Men till slut frågade vi en dam som kunde
förklara för oss var det fanns en. Blev lite snacks och glass.

Tredje dagen frågade kocken om jag ville hänga med han iland.
Vi tog hojjarna och cyklade till en annan by, Ambès.
Han ville till en mataffär, han var snacks sugen han med.
Vi hittade en hyffsat snabbt, men den var stängd.
Dock skulle den öppna senare, så vi stack iland senare
och kocken fick handlat det han ville.

Vi lämnade Ambes terminalen med högvattnet igår kväll.
Vi anade oväder men vi tog det lugnt, vi skulle ju bara ankra.
När vi väl kom ut började det rulla utav bara helvete.
Jag vaknade flera gånger av saker som for runder i hytten.
Lagom störigt. Men det har lagt sig hyffsat nu.

Hoppas vi får en ny last imorgon, det är ganska tråkigt att
ligga till ankars. Men vi tvekar lite om det blir nån last.
Det är så att rederiet har avslutat samarbetet med vår nuvarande
befraktare, Broström Danmark, och vi skall börja gå
för nystartade Milestone Maritime i månadsskiftet.
Men vi får se vad som händer.

Det har blivit lite oklart när jag skall hem också.
Min avlösare hat brötit foten och skall vara sjukskriven
två månader. Jag funderar på att stanna tills dess.
Har börjat titta mig efter en lägenhet och detta blir en
toppenchans att jobba ihop en del pengar till en hyffsad
handpenning. Men 10 veckor till ombord är länge.
Får se hur det blir med det.

Vi fick lite besökare på bryggan idag, det var fyra
små fåglar och två fjärilar som smögit in i den öppna dörren.¨
Jag fick lite foto på det jag ska försöka ladda upp.

Detta var allt för denna gången!

Biscaya

Nu har vi kommit fram till La Verdon (heter den så?) floden som går in till Bordeaux.
Några timmar till ankars sen bar det av in. Där är vi nu, på väg in.
Tidvattnet här har en skillnad på 6 meter, det är ganska mycket.
Därför blir det att förtöja med extra trossar = jobbigt.
Dock bättre än Pauillac, som ligger en bit utanför Bordeaux, där måste man ta ombord
riktigt tjocka vajrar för att hålla båten ordentligt till kaj.

Jag har blivit utsedd till huvudskyddsombud ombord.
Eller utsedd o utsedd, det ska ju engentligen röstas fram.
Kapten kom fram med ett papper "Du behöver skriva på här".
Jag tittar ner o ser Undertecknad Mikael Nilsson Huvudskyddsombud.
Jag börjar skratta lite och frågar vad nu detta innebär.
"Ingenting" säger kapten och går vidare.
Men jag vet det innebär och vad jag ansvarar för.
Ska detta detta hyperseriöst bara för att reta dem.
Ska stoppa precis allt som ens kan verka farligt, mohaha!

Jag har hunnit läsa en bok sen jag kom ombord.
Det blev Karin Alvetegens "Svek". Mycket bra bok.
Den handlar om olika sorters svek och hur detta kan
påverka människor, om hur det kan få dem att göra väldigt
dramatiska handlingar för att ge igen.

På vägen genom Engelska kanalen mötte vi en båt som är lite
känd bland svenskt sjöfolk. "Hornisse" heter den.
Man har sett den på ett antal bilder, men kul att få möta den också.

Sitter nu och kollar på en lägenhet min syster tipsat mig om.
Sannegårdshamnen i Göteborg, GE MIG!

Ska titta vidare nu!

Over and out.

Le förhalning.

Sitter just nu och lyssnar på Arne Qvick - Rosen.
Den låten sitter långt inborrad i min skalle sedan en styrman på min förra båt,
Götaland, satt och sjöng denna halv fem på morgonen.

Vi ligger fortfarande i Le havre, vid tredje kajen sedan ankomst.
Först fick vi byta kaj så att vi kunde lasta flygbränsle och sen byta kaj
igen så att vi kunde bunkra. Dem andra kajerna var visst för klena för att
tankbilen skulle kunna köra ut där, stabilt.

Dem hade problem när tankbilen väl kom sen, killen som körde kunde inte ett ord engelska.
Ingen ombord pratar inte franska heller, trots att jag läst franska i 5 terminer.
Fick ett kärt minne från Gijon i Spanien, då ingen på kajen pratade engelska.
Vi ville köra på mer med pumparna och jag skulle kolla så det var okej.
Det satte mina charadkunskaper på prov, men jag klarade det.

Har fått höra lite sköna kommentarer som skepparen ombord har kläckt ur sig nån gång i tiden.
Det var på Älvtanks f.d. båt Nanny. Matroserna spolade en ballasttank,
plötsligt gick det hål i skrovet och vatten kom in. Överstyrman sprang till skepparna som satt
i rökrummet.
- Det har gått hål i ballasttanken och vi tar in vatten!
Skepparn tar sig ett bloss och svarar sedan:
- O, vad fan ska jag göra åt det?
Dem fick snabbt tillverka en träplugg och täppa igen hålet.
Nämnvärt också att ett hål i en ballasttank inte är så jättefarligt, men det måste ju tätas.

Nu ser jag att bunkringen är klar, det betyder att vi snart kommer sätta kursen mot Bordeaux.
Måste ner o ha kaffe innan man ska ut och knyta loss båten.

Over and out!

Ombord igen!

Har varit hemma och glidit i fyra veckor nu.

Påmönstringen blev denna gången i Le Havre i Frankrike.
Flög till Paris och sen blev det bil till Le Havre.
En halvgalen sådan, 160km/h ibland mer låg han i.
Sedan blev det ett halvhjärtat hotell där man fick pallra sig upp 05.20 för att båten hade kommit in. 

Vi ligger nu och lastar ethanol, bensin och flygbränsle som ska till Bordeaux.

Förra gången jag kom ombord hade jag glömt att ta med lite tidningar. 
Blev förstås lite klagande då.
Denna gången så jävlar, jag han spara på mig ett antal olika tidningar i några dagars upplagor.
Var säkert en 15 tidningar, inte en jävel kunde klaga denna gången!

Jag är en av två skåningar som jobbar ombord, o så är jag yngst,
vilket betyder att man får ta en del skit.
Men jag ska ge igen. Har börjat fundera ut lite vad man ska göra.

Oljebolag gillar att sätta krav, hårda sådana.
Dem kommer ombord i båtarna ibland och kontrollerar att dessa följs.
En s.k. Vetting, det ska vi ha i nästa hamn.
Känns som jag måste läsa på lite tills dess, men det kommer nog gå bra.

Nu blir det gymet, sen lugna ner sig med en bra bok!

Cheers!

Terneuzen


4 dagar i Baltyisk denna gången. Lika tråkigt som dem andra gångerna.
Nu är vi på väg mot Terneuzen i Holland.



Såhär spännande är kajen i Baltiysk....






På vägen passerade vi Storebaelt och gick då under Storebaelt bron.



2:e styrman Sven styr oss säkert igenom baelten.


Tog mig en tur med kameran under en kväll i Baltyisk.



På bryggan satt 2:e styrman Abella och väntade på att vi skulle börja lasta igen.



Under bryggan finns ett utrymme för servrar och annan utrustning för navigation och kommunikation som kallas för navtrunken, där satt överstyrman Thomas och tittade på hockey.




I trappan höll eleven Alex på att byta lysrör.




I dagrummet låg 1:e maskinist Claes och tittade på tv.



Matrosen Manolo var inne en vända i väntan på lasten.

Funderar på att göra ett inlägg om vad jag gör ombord. Får den frågan för jämnan och har alltid lika svårt att ge ett bra svar. Min avlösare Sebbe har gjort en film om det visserligen. Den finns på http://matrosen.blogg.se





Vi hade en boxningssäck ombord, men ingen visste var vi skulle ha den. I gymet var det för lite plats. Då tar motorman och riggar den i maskin. Helt perfekt!

En vecka!

Nu har det gått en vecka, eller 8 dagar för att vara exakt.

Just nu ligger vi i Baltyisk igen. Militärhamnen vi besökte två gånger förra gången jag var ombord.
Som förra gången har inte hela vår last kommit hit. Vi ligger och väntar på det sista just nu.
Vad vi vet just nu ska lasten till Rotterdam, men det kan ändras.

Sedan jag kom ombord har vi hunnit vara i Bremen. Påminde allt för mycket om Polen.
Efter Bremen åkte vi mot Kiel-kanalen. Första gången för mig, synd att det blev på natten bara.
Lotsbåten som används på Elbe är inte den lilla varianten. Stor som satan är den. Tog en bild när lotsen kom ombord.



Lotsen kommer ombord i Elbe


Annars är allt bra ombord. Allt går som det ska.
Slutspelet i ishockey närmar sig, det märks på överstyrman. Han är galen i färjestad.
Han rör om lite i vakterna så att han ska kunna se matcherna på tv, haha!

Häromdan när jag satt och åt kommer kapten och säger -Micke, nu äger jag din röv!
Det visade sig att han gått med i "Kickass mania", ett flashspel på facebook som går ut på att sparka
folk i röven och få dem att flyga så långt som möjligt. Han var den som hade sparkat mig längst.
Efter det gick jag och överstyrman igång och började sparka folk, haha!

Slänger in en bild på båtens viktigaste man också, kocken! Hasse, en redi mästare!

Hasse!


Ska försöka skriva oftare, haha!

Ombord igen!

Då har man än en gång stigit ombord på Ramona.

Resan gick väll överlag bra, men hade sina små problem...
Det hela började direkt på morgonen. Jag ska ringa taxi och får svaret  -Nja, jag vet inte om jag hinner, men gå ut och ställ dig vid vägen så KANSKE jag kommer. Vad fan är det för svar? 
Då tar jag o ringer till det andra taxibolaget i Hässleholm. Inget svar.
Slängde på resväskan på fassans cykel, trodde aldrig att det skulle gå. Det gick finfint! Haha!
Dags att köpa biljett, inte tillräcklig med pengar på mitt rabattkort. Får ta fram kontokort och betala med det.
Tågresan till Kastrup gick helt felfri. Incheckningen gick som smort.
Sen kom man till säkerhetskontrollen. Slänger upp grejerna på bandet o går själv igenom utan problem.
Men när min laptop åker igenom dendär röntgenmaskinen så piper det till och vakten frågar vems det är.
Jag säger att det är min. Vakten ber mig att öppna upp datan. Jag börjar bli nervös och undrar vad fan som kommer och hända, jag gör såklart som han säger och öppnar datan. Okey, thank you och ett leende blev det.
Jag traskar vidare och köper mig lite frukost o tar det lugnt. Första flygresan till Frankfurt går bra, i tid och allt.
Hittade ganska lätt gaten på den enorma flygplatsen. Flygresan till Edinburgh började bra.
Men landningen, fy fan. Det blåste rätt bra. Var hyffsad turbulens och jag blev nästan nervös.
Ner kom vi iallafall.
Hämtar min väska och letar upp agenten. Det första han frågar var om jag hade haft en trevlig flygresa, han hade stått o sett när planet landade, haha! I bilen börjar vi småprata lite, jag hade ganska svårt och förstå vad han sa. En grötig skotsk dialekt. Väl framme vid båten möter jag min avlösare och växlar några ord. Sedan tog man o promenera sista biten till båten.

Ombord så tog jag det lugnt och hälsade på folket och packade upp i lugn och ro. På kvällen blev det sen jobb.
Blev en ganska seg vakt, då man hade varit uppe sen 04.30.

Sov som en liten unge sen. Men vaknade mitt i natten och kunde inte röra min arm. Den var helt avdomnad!
Kunde inte röra den alls! Fick använda andra handen så jag kunde lägga den i en bra position så blodet kunde rinna tillbaka, haha! Ganska läskigt att vakna så.

Nu är vi färdiglastade och ska bara tömma iland lite skit vi har i några andra tankar.
Så om ett par timmar eller nått liknande så åker vi mot Bremen.

Hörs snart igen!

Dags igen!

Då var det dags igen!

Fått flygbiljett till Edinburgh nu. Ramona är på väg till Grangemouth i Skottland, där kommer jag mönstra på.

Ledigheten har varit bra. Tillbringade två veckor ombord på min gamla båt, M/s Götaland.
Har skaffat mig en systemkamera också, så bilder är att räkna med!

Ska försöka hålla mig motiverad att blogga också!

over and out

Hemma igen

Efter Baltiysk blev det då Porvoo igen. Där ville den nye kocken ha handlat lite. Jag coh eleverna fick sticka iland och handla det. När kocken gav mig listan trodde jag han skoja, 60kg potatis, 48 liter mjölk, 48 portionsyoghurt och några brukar tonfisk. Men vi fick tag i grejerna och lyckades o få allt tillbaka till båten också.

Jag var inte planerad att åka hem i Porvoo så jag fick stanna. Nästa hamn blev Primorsk i Ryssland. Primorsk är en av hamnarna dem stora tankbåtarna anlöper. Där låg några stora ena. När vi lämnade Primorsk var det så pass tjock is att vi fick ha isbrytar eskort!

Vi lämnade Primorsk utan destination. Allt vi visste var att vi skulle sätta kurs mot Ventspils i Lettland för vidare information. Men senare fick vi destinationen. Först skulle vi stanna utanför Ventspils och få en tillsats i några tankar.
Sedan satte vi kursen mot Gdansk i Polen där vi skulle börja vår lossning.

Efter Gdansk åkte vi vidare mot Swinoujscie. Där fick jag åka hem istället. Jag fick ta färjan till Ystad. Det blev Polferries M/s Wawel. Ingen vidare fräsch sak. Men ölen var billig. Så lördag förmiddag satte jag min fot i Hässleholm igen.

Ska tillbaka till Ramona vecka 9 igen. Under tiden lär jag väll jobba lite extra på Götaland igen. Dem har redan ringt två gånger, haha.

Efter Swinoujscie skulle Ramona vidare till Sceszin för att lossa den sista dieslen. Sedan skulle dem tillbaka till Primorsk.

Min avlösare, Sebastian, har faktiskt en blogg också. Http://matrosen.blogg.se

Det kan dröja innan mitt nästa inlägg kommer!

Fast i Baltiysk

I Porvoo hände det lite grejer.  5 pers åkte hem och 7 nya kom ombord. Bl.a åkte de två eleverna hem och tre nya elever kom ombord. Verkar vara tre trevliga typer.  Lastarmen som vi skulle lossa igenom läckte, då blevn vi tvugna att byta kaj. Det blev nog den mest stressiga förhalning jag varit med om. Frösna trossar och tampar och hydraulik till förtöjningspelen som inte gick riktigt som det skulle. Allt blev ganska kaos-artat, men till den andra kajen kom vi.

Efter Porvoo åkte vi tillbaka till Baltyisk, till samma jävla kaj. Denna gången har inte all vår last kommit heller! Vi kom in här i lördags morse och låg och lastade till strax före midnatt, då blev det stopp. Vi har inte lastat sen dess.  Vi har alltså legat över 60 timmar till kaj utan att ha lastat, det är väldigt ovanligt!  Enligt informationen vi har fått så är lasten på väg hit med lastbilar. En lastbil rymmer kanske en 60 kubikmeter, vi ska ha ombord 6200 kubikmeter last till. Det hade väll varit okej att ligga såhär länge om vi fick lov att gå iland, nu blir det bara sjukt trist.

Det blir extremt tråkigt att gå vakt också då man bara är ute för att ha koll om nån kommer ombord. En kväll slog jag mig till ro i närheten av landgången med ett nummer av "Världens Historia", läste ett ganska omfattande inslag om Hitler. Stor profilbild på omslaget också. Efter en stund slog det mig att det hade sett ganska snyggt ut om det hade kommit nån statstjänsteman eller liknande ombord och sett mgi sitta o läsa en tidning med Hitler på omslaget. Speciellt när vi ligger vid en militärbas! Haha!

Ryktena säger att vi ska kunna vara färdiglastade och klara att avgå till torsdag. Sedan ska vi tillbaka till Porvoo igen. Dit lär vi vara fredag kväll isåfall. Då är det ganska troligt att jag får flyga hem därifrån!

Over and out!


Mot isen...

Var ett tag sen jag skrev nu. Får skärpa mig lite.

Amsterdam. Jag, maskineleven Johan och kocken tog oss iland. En kvarts taxiresa in till centrum. Det tog inte lång tid förrän vi fick se vad Amsterdam är känt för, sina coffeshops. För er som inte vet så är det tillåtet att röka hasch och cannabis inne i sådana. Lukten var förjävlig. Hela stan kryllade av sånna. Man såg rätt många i min ålder som var höga. Självklart så gick vi inte in... Dem sålde även godis med hasch och cannabis i, helt sjukt. Vi hittade även ett matställe där det kunde förekomma i maten. Helt jävla otroligt. Vi hittade också det berömda Red Light District. Det blev en vända där. Inget märkvärdigt direkt, men det var ju mitt på dagen. Dagen efter lämnade vi Amsterdam och seglade runt Skagen, genom sundet och ankom sedan Baltiysk, som ligger i närheten av Kaliningrad.

Under resan blev det ju nytt år också. Det firade vi mitt ute på Nordsjön, inte en raket fick man se. Men det hela blev ganska trevligt. Hela besättningen samlades på bryggan och skålade in det nya året.

Baltiysk är en militäranläggning. Det märktes. När vi först kom in i hamnen skulle vi lägga oss vid en s.k. Emigration kaj som inte hade någon föbindelse till själva fastlandet. Där kom tullare och myndigheter ombord och skulle fixa papper. Det var jag som fick ta emot dem. En av dem hade en sån riktigt stor rysk armè mössa. En helikopter hade kunnat landa på den! En timme senare när allt var klart och godkänt fick vi flytta oss till kajen där vi skulle lasta.

Vi fick inte lov att gå iland. Om vi mot förmodan skulle försöka så behövde man ta sig igenom två grindar. Hela området var inringat med stort staket med taggtråd. Tre vakthundar sprang omkring inne på området också. En kul grej var också att dem lyfta ombord lastarmen för hand, i alla andra hamnar använder man hydraulik eller möjligtvis elektronik. När vi sedan var färdiglastade fick vi först flytta oss tillbaka till Emigration kajen, myndigheterna kom ombord igen, för att ge oss klartecken att lämna hamnen. Allt var så himla sjukt.

Människorna här tror visst också att halva världen pratar ryska. Nästan alla som började prata med mig började först på ryska, men när man stod som ett levande frågetecken så gick den över till ganska dålig engelska. Jag blev ganska road över hur många j dem kunda trycka i alla ord. Det var j hela tiden, haha!

Nu är vi på väg till Porvoo som ligger strax öster om Helsingfors. Där är det utfärdat en light till medium isvarning. Fy fan. Det kommer bli kallt och jobbigt. Halt som bara den på däck.

Två veckor kvar ombord nu!

Får önska alla God fortsättning och Gott nytt år!

Ryssland nästa...

Idag fick vi åka in till Amsterdam! Vid lunch hiva vi ankaret och var till kaj vid halv fem.

Nu ska vi lossa här och sedan bär det av till Ryssland och Kaliningrad. Efter det sätter vi ev. kursen norrut i Östersjön. Vi hade visst flera möjliga hamnar efter Kaliningrad. St. Petersburg, Stenungsund, Porvoo, Amsterdam, Rotterdam var några av dem. Man får helt enkelt vänta o se tills dem bestämt sig.

Annars allt lugnt och fint ombord. Kocken har anordnat ett par skattjakter för mig och de två eleverna. Idag skulle vi leta efter den gamla okända spanska piraten Pietro Fristedtos gömda godisskatt. Kapten heter Peter Fristedt. Haha, en kreativ kock är det allt vi har. Var en del kluriga ledtrådar. I en av skattjakterna hade han gömt en av ledtrådarna i Peters ficka.

Motorman, Carlito, har satt upp en boxningssäck nere i maskin nu. Ganska bra träning det där. Verkar som jag har fått en av filipinarna att lära mig kickboxing. Haha, ska bli kul o se om man kan lära sig det där.

Styrman Sven ville inte ha sin ena julklapp, så jag fick den. En röd cowboy hatt med silvriga prickar. Hade den på mig igår när jag städade. Peter skrattade gott när jag kom förbi i cowboyhatt med dammsugare, haha!

Detta var allt för denna gången! 


26 december

Fortfarande inte ett ljud om när vi får gå in i Amsterdam. Det enda beskedet vi har fått var God Jul, haha.
Kapten hade ropat upp en annan svensk båt som ligger ganska nära oss, Tärnvik. Dem hade legat till ankars här sedan den 17, lastade!

Ankarvakt igårkväll. Det kan vara ganska skönt. Jag, överstyrman och eleven satt i fyra timmar och bara slappade, och fick betalt för det! Vi satt o kolla saker på internet, tittade på 100 höjdare och vi mer eller mindra tvingade Thomas, överstyrman, att skaffa facebook.


Ankarvakt

Jag och Thomas sitter ankarvakt.


Idag blev det av o inspektera ballasttankar. Det gick rätt gött, men det blev av o spola en av de två iallfall.
Men det tog Filipinarna hand om, jag och eleven satt där uppe och mata slang och sjöng.
Sven han smygfota oss när vi satt där nere, haha!



Jag och Emelie assisterar vid spolning av ballasttank.


Blev lite övningar idag också. Tekniske Chefen hade gjort ett litet prov om div. brandegenskaper ombord. Sedan tog Sven och visade lite om livvästarna ombord och sedan berättade han lite om hypotermi, ganska lugn övning alltså.

Har lånat boken Svensk Maffia av maskineleven. Den verkar sjukt bra! Fick reda på att den f.d. Hells Angels presidenten Tomas Möller tidigare jobbade som matros!

Jag hoppas fan att vi får gå in snart. Segt som fan och ligga till ankars. Inget nytt om nån ny resa heller.

Over and out!

Julafton

Då har man firat sin första julafton på båt. Det gick bra, precis som jag trodde.

Vi låg alltså och lastade i Coryton. På min förmiddagsvakt fick jag gå och slänga sopor. Det var egentligen inte meningen att vi skulle slänga dem på självaste julafafton, men sopförrådet började bli fullt. På det hela sprack en säck, på landgången. Inte det roligaste. Efter en stund kom kocken och motorman och hjälpte till, översnällt.

Vid tre tog man plats i dagrummet framför tvn. Vi var några stycken som kollade. Sedan kom kapten och sa att tomten hade varit här, han hade kommit genom skorsten, haha! Det låg tre julklappar utanför hyttdörren.
Från rederiet fick vi ett fint, typ fondue set fast med choklad och marschmallows. Från Sailors Society i Southampton fick jag en mössa, ett anteckningsblock med penna och en ficklampa.

På kvällsvakten blev det lugnt och fint, vi hade redan slutat lasta och det mesta var redan förberett för avgång. Vid tio tog vi lots och lämnade Coryton.

Nu ligger vi till ankars utanför Amsterdam, vi har ingen som helst aning när vi får gå in. Massa båtar som väntar utanför.
Ingen ny resa har vi fått heller. Antagligen blir det ner o spola ballasttankar nu. Fy fan. Får hoppas vi får åka in istället.


Provar att ladda upp ett par bilder också.



Julaftonens utsikt, raffinaderiet i Coryton.
Julaftonens utsikt, raffinaderiet i Coryton.



2:e styrman Sven lastar.

2:e styrman, Sven, lastar.


Det var allt för denna gången!

Till ankars igen...


Kapten har börjat hacka lite på mig för att jag är skåning, på skoj då såklart. Inte lätt att vara ensam skåning ombord.
T.ex. när vi åt lunch häromdan. Helt plötsligt vänder han sig mot mig och frågar med seriös ton - Får ni lära er svenska i skolan?. Får börja gruva på att ge igen nu... Han bor i Strömstad så får väll börja kalla han norsk o dra massa norgehistorier, det blir bra, ett tag iallafall.

Nu har en av överstyrmännen stuckit hem, han var ganska glad nu när vi lossade lasten i West Thurrock.
När jag var ute på däck och skulle strippa en tank så väntade jag lite på den andre överstyrmannen för att visa hur det gick till. Under tiden ropar den andre upp mig på radion o ber mig kolla mot bryggan, i det stora fönstret vid lastkontrollen ser jag två bleka skinkor. Han moonade. Man får hoppas att någon i terminalen inte såg det bara, haha!

Nu kanske vissa undrar vad det innebär att strippa en tank. Kort sagt så tömmer man det sista ur tanken, som man inte kan ta med ordinarie lossningsmetoder.

Nu börjar det närma sig, min första julafton på båt. Igår kom julgranarna fram, en till var dagrum (2st). Det var eleverna som dekorerade dem, sjukt fina! Känslan inför julen är helt okej, man saknar klart dem där hemma lite extra, men alla ombord är ju jävligt bra, så de kommer inte vara några problem.

Fick reda på häromdan att vi var sjukt nära på att få en resa från Antwerpen till Kapstaden! Men då lasten från Coryton blev sen så fick vi inte den. Det hade varit sjukt ball! Få korsa ekvatorn o allt.

Just nu ligger vi på Southend ankarplats inne i Thames, vi ska in till Coryton och lasta ikväll. Kommer ligga och lasta hela julafton verkar det som. Sedan ska vi till Amsterdam.

Får passa på att önska alla en riktigt god jul!



Segt internet igen...

Internetet har varit sjukt segt nu några dagar. Nu är det snäppet bättre.

Passagen över Nordsjön gick lugnt och fint, gott det. Sedan fick vi ankra på Margate Road utanför Thames. Till ankars bröt vi också sjövakterna så alla matroser jobbar dagtid istället. Så har i princip bara målat dem två senaste dagarna. Senaste projektet var att jag och eleven skulle måla ett av rören i våran rörtunnel, som är späckad med rör! Vig som ett kylskåp skulle man in där det är trångt o jävligt, med en färgburk i handen! Eleven la sig av skratt när jag tog mig in där första gången, blev ganska mycket svordomar då. Haha!

När man ligger ankrade hissar man också en ankarboll i förmasten, för att andra båtar då ska kunna se att vi har ankaret i drickat. När jag hissade den separerade jag inte linorna från varandra så dem hade snurrat sig ganska duktigt igår. Det redde de två överstyrmännen ut, medans jag tittade på. Det var ganska kul, mina chefer jobbade medans jag tittade på, haha! Vi har en ny överstyrman ombord, så den andre för lära han den nye då.

Igårkväll skulle vi byta två gubbar också. För att det hade börjat blåsa var vi nu tvugna att ta upp ankaret för att kunna lägga oss så att båten, som gubbarna kom med, kunde få lä. Bytet gick finfint och sen var det bara att gå fram o släppa ankaret igen. Det tog en stund innan vi var tillbaka på ankarplatsen igår också. Då stod överstyrman Olof och blev rastlös som vanligt. Han stod o hoppade och sprang rundor. Fan, man skulle filmat det.

Nu är vi på väg mot terminalen där vi ska lossa, har glömt vad den heter. Sedan blir det ankring inne i Thames antagligen, innan vi ska till en annan terminal i Thames, Coryton, för att lasta för ARA (Amsterdan, Rotterdam, Antwerpen).

Over and out!


Påmönstringen.

Då var man ombord på M/t Ramona igen. Känns gott att vara tillbaka.

Påmönstringen blev aningen panikartad. Fick samtal från Christian på kontoret på Älvtank vid tio tiden igår.
Då sa han att Ramona låg utanför Brofjorden som ligger vid Lysekil, dem visste inte när dem skulle få åka in.
En timme senare hade jag knallat bort till Maxi och precis när jag ska gå in ringer han igen och säger att Ramona lättar ankar och åker in, och frågar då om jag kan ta mig till Brofjorden direkt. Jag fick skynda mig hem, packa, äta och ta mig till stationen på 2.5 timme. Sen blev det tåg till Göteborg, där han jag träffa min syster, som tyvärr blev väldigt kort. Men vi träffades iallafall och hon bjöd på en god fika som jag fick avnjuta på bussen till Lysekil.

I Lysekil lyckades jag göra en liten fuling. Precis när jag kliver av bussen så står där en taxichaufför och frågar efter en Lettisk sjöman. Jag haffade taxichauffören och frågar om dem ska till Scanraff, som det heter i Brofjorden, och jovisst, där fick jag åka med. Resan betalades också av Älvtanks ö-konkurenter Sirius Rederi. Blev lite skratt ombord när jag berättade allt, haha!  

Väl ombord på båten så var det ganska dött, trodde nästan hade hänt något. Men det visade sig att TVn hade tappat signalen. Så alla satt i hytten vid deras datorer istället.

Första vakten på däck gick ganska bra till. Emelie, eleven, går nu vakt så jag har nån med mig timmarna på däck, ganska skönt. Kan bli tråkigt som fan annars. Var ganska lugnt vakt igår, gick runt lite och pratade med Emelie och friskade upp minnet om var saker o ting fanns ombord. Sen gick vi även och slängde en del sopor.

Dem har skaffat det nya Guitar Hero med trummor till båten! Köpte faktiskt det nu under ledigheten, jättekul!
Fick reda på att eleven och min avlösare hade bildat ett band, The Ramonas, såklart! Haha!

Klockan 05 imorse tog vi lots och lämnade Brofjorden. Nu åker vi mot Tees eller Themsen för vidare order, inget är alltså bestämt om var vi ska lossa. Sen får vi hoppas att vi får nån resa längre söderut. Fick reda på att förra julen var dem i Murmansk i norra Ryssland, jag ber till gud att det inte blir en repris, även om det skulle varit en speciell upplevelse.

Nu kallar kojen för att ta igen dem timmarna man var tvungen att jobba inatt!


Over

Hmm Blogg...

Ska bli kul och se vad det blir av den här bloggen. Har aldrig haft en förr.
Får hoppas att detta kan rendera i kul läsning!

Skepp O'hoj!


Välkommen till min nya blogg!


Tidigare inlägg
RSS 2.0